Sent ska syndaren vakna...

Så där, ja! Jag fick en påminnelse av en kär väninna att jag inte skrivit här på länge, länge. Det hade hon naturligtvis fullständigt rätt i, eftersom det  senaste tillfället var förliden sommar. Alltnog och emedan: Det är aldrig för sent att börja om, men varför jag gör det just nu är höljt i dunkel eftersom jag hade kunnat skjuta upp omstarten ytterligare en tid av den anledningen. Ja, alltså, att det aldrig är för sent att börja om.

I och för sig... det dryga halvår som gått sedan jag senast tittade in här kan gå till historien som det tröööökigaste och jobbigaste halvåret i mitt liv, och gudarna vet att jag haft många, många halvår i livet. Faktiskt är de dubbelt så många som hela år. Inte för att åldern har någon betydelse (påstås det från initierat håll) men säg det till en tonåring som väntar på att bli myndig eller till en person som snart ska gå i pension och vill hinna njuta av livet innan det är dags att kasta in handduken. Inte är det dags för mig att bli myndig och inte att gå i pension heller, så varför jag över huvudtaget tar upp ämnet, är för mig en gåta.

Jag gillar gåtor, liksom andra områden där min lilla, men fullt fungerande, intelligens får visa framfötterna. Det logiska tänkandet. Jaha, ja, sånt har jag, även om det inte märks så mycket. Logiskt tänkande, alltså. Å andra sidan har jag ett synnerligen rörligt intellekt, eller också är det något annat som styr mitt handlande.
Jag läste någonstans, för länge sedan, att röriga skrivbord tyder på röriga hjärnor.
Chefskans skrivbord är kliniskt rent... :o)

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits