Kärringar, förlåt, morsor och bilar
Tänk, att man aldrig kan få vara riktigt glad. Lyckas man få upp huvudet så är det alltid någon, eller något, som trycker ner en i skorna, drar plösen över huvudet på en och knyter till... ordentligt... med dubbla kärringknutar, dessutom.
Detta fenomen har drabbat mig gång på gång det senaste året, och jag hinner väl knappt få huvudet över skokanten så åker jag obönhörligen tillbaka igen.
Bilen. Detta oumbärliga elände! Sonen fixade termostaten som lagt av och bytte kylaren som spruckit på grund av termostaten som lade av och bilen gick som en klocka... i ca 4 mil. Sedan började uschlingen låta som en raggarbil (ja, den gör det fortfarande). Avgassystemet! Fanken, kom på att det är en himla massa år sedan det blev utbytt. Nu är det den främre, och naturligtvis den dyraste, delen som tydligen håller på att ge med sig. *Suck* Jag måste väl få den utbytt innan besiktningen 6 september.
Tänderna. Jag ger snart upp! Jag har ju tandläkaren den här månaden också!
Jag brukar göra en jämförelse mellan de två största utgiftsskaparna i mitt liv: bilen och tandläkaren!
Bilen kostar skjortan så fort man öppnar motorhuven på en bilverkstad utan att något blivit åtgärdat, och när man jämförelsevis öppnar munnen hos tandläkaren renderar det också en massa kostnader innan någon typ av behandling satts in. Guschelov har jag ingen rotfyllning att vänta, men två plomber som gått sönder. Avgassystemet och lagningarna kommer att gå på ungefär samma kostnad. Skillnaden är att bilkostnaden kan man få dela upp på fyra månader medan tandläkaren vill ha allt på en gång. Gnidet, tycker jag. Å andra sidan behöver jag bilen för att ta mig till tandläkaren... lite av moment 22.
Ytterligare en reflektion är att det är aldrig för sent att ge upp. Jag kan skjuta upp det en dag eller två...
Detta fenomen har drabbat mig gång på gång det senaste året, och jag hinner väl knappt få huvudet över skokanten så åker jag obönhörligen tillbaka igen.
Bilen. Detta oumbärliga elände! Sonen fixade termostaten som lagt av och bytte kylaren som spruckit på grund av termostaten som lade av och bilen gick som en klocka... i ca 4 mil. Sedan började uschlingen låta som en raggarbil (ja, den gör det fortfarande). Avgassystemet! Fanken, kom på att det är en himla massa år sedan det blev utbytt. Nu är det den främre, och naturligtvis den dyraste, delen som tydligen håller på att ge med sig. *Suck* Jag måste väl få den utbytt innan besiktningen 6 september.
Tänderna. Jag ger snart upp! Jag har ju tandläkaren den här månaden också!
Jag brukar göra en jämförelse mellan de två största utgiftsskaparna i mitt liv: bilen och tandläkaren!
Bilen kostar skjortan så fort man öppnar motorhuven på en bilverkstad utan att något blivit åtgärdat, och när man jämförelsevis öppnar munnen hos tandläkaren renderar det också en massa kostnader innan någon typ av behandling satts in. Guschelov har jag ingen rotfyllning att vänta, men två plomber som gått sönder. Avgassystemet och lagningarna kommer att gå på ungefär samma kostnad. Skillnaden är att bilkostnaden kan man få dela upp på fyra månader medan tandläkaren vill ha allt på en gång. Gnidet, tycker jag. Å andra sidan behöver jag bilen för att ta mig till tandläkaren... lite av moment 22.
Ytterligare en reflektion är att det är aldrig för sent att ge upp. Jag kan skjuta upp det en dag eller två...
Kommentarer:
Trackback