Bilar, tandläkare och GI
Idag regnar det. I samma stund som man tänker att nu kan det bara inte regna mer, så tar vädret i och vräääker ner ytterligare regn. Härligt ändå, när man kan vara inomhus och slipper rotblötan.
Stackars min bil som är utlånad till yngste sonen idag. Han ska till IKEA och Ica Maxi och storhandla. Han har ju bytt lägenhet för jag vet inte vilken gång i ordningen... ja, den tredje, visst. Däremot är det första gången han flyttar in i egen lägenhet. Tidigare har han haft flickvän att flytta ihop med. Jag säger då det!
Bilen, ja. Jajamensan! Bakre delen av avgasröret är utbytt mot ett skinande nytt... och det tog inte många dagar förrän det började låta om uschlingen igen. Den här gången är det den näst bakersta delen som börjar få en läcka. Det får vara till efter besiktningen, för den stackarn som gör den måste för en gångs skull få något att klanka ner på. Det har inte varit något sådant tillfälle tidigare. Jag vet att jag är snäll så jag är dum, men jag kan tänka mig hur tråkigt det kan vara att inspektera den ena perfekta bilen efter den andra.
För övrigt har jag inlett en sejour hos tandläkaren. Som vanligt får jag en känsla av att jag är ensamförsörjare av tandläkaren. 850:- för att laga till en tand som tappat en liten bit emalj? Jag måste säga att timpenningen är rätt hög, om man slår ut den.
Å andra sidan... vad har bilverkstäder och tandläkare gemensamt? Jo, dels är de stora, omättliga svarta hål... dels kostar det skjortan bara att komma innanför dörrarna. Att sedan öppna motorhuven eller gapa stort renderar extrakostnader INNAN något verktyg varit i närheten av vare sig motorn eller tänderna, det är ju ett välkänt faktum... och dessutom en gemensam faktor för dessa båda institutioner.
Så var det GI, då. KAN man tänka sig! Jag tror det fungerar! Vart i helskotta har sockersuget tagit vägen? Bortblåst! Inte så mycket som en godisbit eller annat sött på tre veckor. Ingen potatis, inget ris eller bröd eller pasta... och jag lever fortfarande och mår bra! Å andra sidan är jag en envis jäkel... :o)
Stackars min bil som är utlånad till yngste sonen idag. Han ska till IKEA och Ica Maxi och storhandla. Han har ju bytt lägenhet för jag vet inte vilken gång i ordningen... ja, den tredje, visst. Däremot är det första gången han flyttar in i egen lägenhet. Tidigare har han haft flickvän att flytta ihop med. Jag säger då det!
Bilen, ja. Jajamensan! Bakre delen av avgasröret är utbytt mot ett skinande nytt... och det tog inte många dagar förrän det började låta om uschlingen igen. Den här gången är det den näst bakersta delen som börjar få en läcka. Det får vara till efter besiktningen, för den stackarn som gör den måste för en gångs skull få något att klanka ner på. Det har inte varit något sådant tillfälle tidigare. Jag vet att jag är snäll så jag är dum, men jag kan tänka mig hur tråkigt det kan vara att inspektera den ena perfekta bilen efter den andra.
För övrigt har jag inlett en sejour hos tandläkaren. Som vanligt får jag en känsla av att jag är ensamförsörjare av tandläkaren. 850:- för att laga till en tand som tappat en liten bit emalj? Jag måste säga att timpenningen är rätt hög, om man slår ut den.
Å andra sidan... vad har bilverkstäder och tandläkare gemensamt? Jo, dels är de stora, omättliga svarta hål... dels kostar det skjortan bara att komma innanför dörrarna. Att sedan öppna motorhuven eller gapa stort renderar extrakostnader INNAN något verktyg varit i närheten av vare sig motorn eller tänderna, det är ju ett välkänt faktum... och dessutom en gemensam faktor för dessa båda institutioner.
Så var det GI, då. KAN man tänka sig! Jag tror det fungerar! Vart i helskotta har sockersuget tagit vägen? Bortblåst! Inte så mycket som en godisbit eller annat sött på tre veckor. Ingen potatis, inget ris eller bröd eller pasta... och jag lever fortfarande och mår bra! Å andra sidan är jag en envis jäkel... :o)
Jag har
tappat sugen... Har någon hittat någon?
Vad är ex till för?
Jahaja... så var det bilen, ja. Numera låter den som en raggarbil (dotterns utlåtande) och hon har rätt! Folk, läs vänner av ordning, blänger långt efter Nisselina. Si kinkiga de kan vara! Jag menar... hur ofta hör och ser man en Nissan som låter som en raggarbil? Just det, inte SÅ ofta. Nu ska det dock bli ändring på den saken. I morgon får hon ett nytt avgassystem. Nu var det inte den främre delen med katalysatorn, utan den bakre med ljuddämparen. Jajamensan, ett hål i ljuddämparen... och den dämpar inte ljudet.längre... därav raggarbilslätet. Exmake och exsvåger kollade igenom avgassystemet... och efter en stunds tänkande kom de fram till att det kan väl inte vara så attans knöligt att byta, så i morgon blir det av. Månne jag kan köra Nisselina sedan utan att sitta som på nålar.
Nu börjar sanningens ögonblick närma sig. Medelhavskryssningen! På grund av rådande terroristhot (Jag blir rent ut sagt förbannad på dessa svagsinta idioter som tror att de ska kunna styra världen efter sina huvuden. Jisses, det är ju bara att se hur de bär sig åt. Slå sönder och förstöra. Härska genom söndring. Vad finns det kvar sedan att styra över? Detta var en parentes) har en del amerikaner bokat av sina kryssningar, och därmed blir det också plats för lilla mig. Månne man ändå ska ägna terrorismen en tacksamhetens tanke? Nä, tror inte det, för det blir ju för mig och exet att flyga till Rom och hem från Aten och gu'nåde den terrorist som försöker sabotera den här kryssningen! Då blir jag inte go' att tas med, så det så!
Nu börjar sanningens ögonblick närma sig. Medelhavskryssningen! På grund av rådande terroristhot (Jag blir rent ut sagt förbannad på dessa svagsinta idioter som tror att de ska kunna styra världen efter sina huvuden. Jisses, det är ju bara att se hur de bär sig åt. Slå sönder och förstöra. Härska genom söndring. Vad finns det kvar sedan att styra över? Detta var en parentes) har en del amerikaner bokat av sina kryssningar, och därmed blir det också plats för lilla mig. Månne man ändå ska ägna terrorismen en tacksamhetens tanke? Nä, tror inte det, för det blir ju för mig och exet att flyga till Rom och hem från Aten och gu'nåde den terrorist som försöker sabotera den här kryssningen! Då blir jag inte go' att tas med, så det så!
Kärringar, förlåt, morsor och bilar
Tänk, att man aldrig kan få vara riktigt glad. Lyckas man få upp huvudet så är det alltid någon, eller något, som trycker ner en i skorna, drar plösen över huvudet på en och knyter till... ordentligt... med dubbla kärringknutar, dessutom.
Detta fenomen har drabbat mig gång på gång det senaste året, och jag hinner väl knappt få huvudet över skokanten så åker jag obönhörligen tillbaka igen.
Bilen. Detta oumbärliga elände! Sonen fixade termostaten som lagt av och bytte kylaren som spruckit på grund av termostaten som lade av och bilen gick som en klocka... i ca 4 mil. Sedan började uschlingen låta som en raggarbil (ja, den gör det fortfarande). Avgassystemet! Fanken, kom på att det är en himla massa år sedan det blev utbytt. Nu är det den främre, och naturligtvis den dyraste, delen som tydligen håller på att ge med sig. *Suck* Jag måste väl få den utbytt innan besiktningen 6 september.
Tänderna. Jag ger snart upp! Jag har ju tandläkaren den här månaden också!
Jag brukar göra en jämförelse mellan de två största utgiftsskaparna i mitt liv: bilen och tandläkaren!
Bilen kostar skjortan så fort man öppnar motorhuven på en bilverkstad utan att något blivit åtgärdat, och när man jämförelsevis öppnar munnen hos tandläkaren renderar det också en massa kostnader innan någon typ av behandling satts in. Guschelov har jag ingen rotfyllning att vänta, men två plomber som gått sönder. Avgassystemet och lagningarna kommer att gå på ungefär samma kostnad. Skillnaden är att bilkostnaden kan man få dela upp på fyra månader medan tandläkaren vill ha allt på en gång. Gnidet, tycker jag. Å andra sidan behöver jag bilen för att ta mig till tandläkaren... lite av moment 22.
Ytterligare en reflektion är att det är aldrig för sent att ge upp. Jag kan skjuta upp det en dag eller två...
Detta fenomen har drabbat mig gång på gång det senaste året, och jag hinner väl knappt få huvudet över skokanten så åker jag obönhörligen tillbaka igen.
Bilen. Detta oumbärliga elände! Sonen fixade termostaten som lagt av och bytte kylaren som spruckit på grund av termostaten som lade av och bilen gick som en klocka... i ca 4 mil. Sedan började uschlingen låta som en raggarbil (ja, den gör det fortfarande). Avgassystemet! Fanken, kom på att det är en himla massa år sedan det blev utbytt. Nu är det den främre, och naturligtvis den dyraste, delen som tydligen håller på att ge med sig. *Suck* Jag måste väl få den utbytt innan besiktningen 6 september.
Tänderna. Jag ger snart upp! Jag har ju tandläkaren den här månaden också!
Jag brukar göra en jämförelse mellan de två största utgiftsskaparna i mitt liv: bilen och tandläkaren!
Bilen kostar skjortan så fort man öppnar motorhuven på en bilverkstad utan att något blivit åtgärdat, och när man jämförelsevis öppnar munnen hos tandläkaren renderar det också en massa kostnader innan någon typ av behandling satts in. Guschelov har jag ingen rotfyllning att vänta, men två plomber som gått sönder. Avgassystemet och lagningarna kommer att gå på ungefär samma kostnad. Skillnaden är att bilkostnaden kan man få dela upp på fyra månader medan tandläkaren vill ha allt på en gång. Gnidet, tycker jag. Å andra sidan behöver jag bilen för att ta mig till tandläkaren... lite av moment 22.
Ytterligare en reflektion är att det är aldrig för sent att ge upp. Jag kan skjuta upp det en dag eller två...
JIPPI!!!
Nu ser det ut som om kryssningen med Crystal Serenity blir av! Exet och jag är överens! Visst tusan kan vi resa tillsammans och visst tusan ordnar det sig bara vi kommer ner till någon hamn i Medelhavet. Nu hänger det på sonen om det blir av! Inriktningen är iaf en kryss i Medelhavet i oktober. Nu har man det att se fram emot, och helt plötsligt känns det inte så motigt att möta november, en av årets jobbigaste månader med mörker, regn och rusk och snålblåst. Ungefär samma väder som idag, men det brukar skilja ca 20 grader. Just nu är det skymning ute pga regntunga skyar och jag har alla lysrör tända inomhus. Lite av höstkänsla, för utanför står björkarna med gula löv. Inte på grund av årstiden, utan orsakad av sommaren ihärdiga torka. Varför blir människan aldrig nöjd?