Den här dagen
har varit mycket händelserik.
I morse regnade det som vanligt när jag åkte till jobbet, men vädret var inte sämre än att det kunde bli bättre framåt dagen.
Jag åkte till Åtvidaberg på vår månatliga assistentträff, och för en gångs skull serverades inget kaffebröd till fikat. Vår kära kollega, vars tur det var att stå som värdinna för träffen, hade införskaffat lightkex och lightostar och lite vindruvor för att, som hon sa:"vi bantar ju allihop för jämnan". Smart tjej :o)
När jag åkte tillbaka till jobbet såg jag att vitsipporna börjar stå som snödrivor i backarna och i utkanten av Grebo lyste blåsippor som en liten skogstjärn i en solig glänta. Man blir så glad av att se sånt.
Igår, när jag som vanligt var ute för att ta en nypa frisk luft... jaja, frisk och frisk... använder iaf luftfilter... såg jag att häcken vid skolan börjar få små, små gröna blad. Jag kunde inte låta bli, utan jag knipsade av en kvist, tog in den och satte den i en vas på expeditionen. Idag hade bladen slagit ut ordentligt. Härligt. Vilken växtkraft naturen har så här års.
Fortsättningsvis idag: Vi, dvs hela skolområdets personal, var på Kick off (attans uttryck att ha blivit inne) för Mål 3... alltså kompetensutveckling för EU-pengar. Det var verkligen givande, och det hela avslutades med en trerätters middag. Basilikapannacotta med parmaskinka, fiskgryta (gu, så god, med två sorters fisk, kräftstjärtar och musslor i görgod sås) och rabarberpaj med vaniljsås. Gott som bara den, och här sitter jag nu och är för mätt för att sova.
Vid busshållplatsen kom en vinglig man fram och började prata. Han hade bekymmer. Frånskild och arbetslös och tyckte livet var slut vid 51. Han hade försökt dränka sina sorger i starköl, men jag kunde bara konstatera att de kunde simma. Han satt bredvid mig på bussen hem och fortsatte sin självömkan. Ångrade otrohet och fan och hans mormor. Visst är det lätt att vara efterklok, men så är det ju alltid. Med facit i hand vet man precis vad man borde och inte borde ha gjort. Han var på väg till sin exfru, fast han hade inte meddelat att han tänkte komma. Hoppas hon inte släppte in honom...
I morse regnade det som vanligt när jag åkte till jobbet, men vädret var inte sämre än att det kunde bli bättre framåt dagen.
Jag åkte till Åtvidaberg på vår månatliga assistentträff, och för en gångs skull serverades inget kaffebröd till fikat. Vår kära kollega, vars tur det var att stå som värdinna för träffen, hade införskaffat lightkex och lightostar och lite vindruvor för att, som hon sa:"vi bantar ju allihop för jämnan". Smart tjej :o)
När jag åkte tillbaka till jobbet såg jag att vitsipporna börjar stå som snödrivor i backarna och i utkanten av Grebo lyste blåsippor som en liten skogstjärn i en solig glänta. Man blir så glad av att se sånt.
Igår, när jag som vanligt var ute för att ta en nypa frisk luft... jaja, frisk och frisk... använder iaf luftfilter... såg jag att häcken vid skolan börjar få små, små gröna blad. Jag kunde inte låta bli, utan jag knipsade av en kvist, tog in den och satte den i en vas på expeditionen. Idag hade bladen slagit ut ordentligt. Härligt. Vilken växtkraft naturen har så här års.
Fortsättningsvis idag: Vi, dvs hela skolområdets personal, var på Kick off (attans uttryck att ha blivit inne) för Mål 3... alltså kompetensutveckling för EU-pengar. Det var verkligen givande, och det hela avslutades med en trerätters middag. Basilikapannacotta med parmaskinka, fiskgryta (gu, så god, med två sorters fisk, kräftstjärtar och musslor i görgod sås) och rabarberpaj med vaniljsås. Gott som bara den, och här sitter jag nu och är för mätt för att sova.
Vid busshållplatsen kom en vinglig man fram och började prata. Han hade bekymmer. Frånskild och arbetslös och tyckte livet var slut vid 51. Han hade försökt dränka sina sorger i starköl, men jag kunde bara konstatera att de kunde simma. Han satt bredvid mig på bussen hem och fortsatte sin självömkan. Ångrade otrohet och fan och hans mormor. Visst är det lätt att vara efterklok, men så är det ju alltid. Med facit i hand vet man precis vad man borde och inte borde ha gjort. Han var på väg till sin exfru, fast han hade inte meddelat att han tänkte komma. Hoppas hon inte släppte in honom...
Kommentarer:
Postat av: Rutan
Visste du inte någon lämplig kontaktsida att rekommendera honom? Eller chat?
Trackback