Äntligen!!!
Vem påstod att svensk sjukvård inte fungerar? Ja, jag vet, jag har också sagt det ett antal gånger, men efter vad som hänt mig de senaste dagarna, så är jag inte sämre människa än jag kan ändra mig.
Jag har, vid ett antal tillfällen, klagat över allergi som jag anser vara orsakad av ett nät som lades in för att skydda mig från framtida bråck (opererad för samma bråck 4 ggr tidigare). Det nätet och den allergin har pinat mig som en böld i häcken under en cykelsemester i Småland i snart ett år. I söndags tog sig saken en riktig kovändning.
Jag var på besök på kirurgen förra onsdagen (en vecka sedan) och blev uppsatt på operationslistan. Det vet ju alla hur lång en sån lista kan vara. I söndags ringde min läkare och undrade om jag kunde tänka mig att bli inringd på måndagen ifall om att en stor planerad operation inte blev av, och visst kunde jag det. Jag drog väl inte några större växlar på det halvkvädna löftet, men drack min frukost som vanligt... en kopp kaffe.
11.15 ringde de från operation, och en timme senare var jag på sjukhuset. Kl 14.05 gick lyset, och när jag vaknade till liv vid 18-tiden var jag fullhängd med slangar hit och dit, men var av med nätet. Nu hoppas jag snart vara av med all antihistamin också. Sanningens minut lär uppenbara sig om ca två veckor. Redan nu känns det bara positivt.
En sak är dock säker! Alla de idioter som frivilligt utsätter sig för fettsugning har ingen aning om vad som väntar dem efter en sådan. Något liknande är det jag har nu. Svårt att hitta en bra sovställning, svårt att resa sig och lägga sig, omöjligt att hosta mm mm. Alltnog, det går över, men att betala svindyrt för det... nävör in my life!
Dessutom var jag jäkligt kaxig när jag blev utskriven i tisdags. Så kaxig att jag tog bussen hem!
I alla fall! Nu ser jag framåt mot en sommar utan påtvingad absolutism!!!
Jag har, vid ett antal tillfällen, klagat över allergi som jag anser vara orsakad av ett nät som lades in för att skydda mig från framtida bråck (opererad för samma bråck 4 ggr tidigare). Det nätet och den allergin har pinat mig som en böld i häcken under en cykelsemester i Småland i snart ett år. I söndags tog sig saken en riktig kovändning.
Jag var på besök på kirurgen förra onsdagen (en vecka sedan) och blev uppsatt på operationslistan. Det vet ju alla hur lång en sån lista kan vara. I söndags ringde min läkare och undrade om jag kunde tänka mig att bli inringd på måndagen ifall om att en stor planerad operation inte blev av, och visst kunde jag det. Jag drog väl inte några större växlar på det halvkvädna löftet, men drack min frukost som vanligt... en kopp kaffe.
11.15 ringde de från operation, och en timme senare var jag på sjukhuset. Kl 14.05 gick lyset, och när jag vaknade till liv vid 18-tiden var jag fullhängd med slangar hit och dit, men var av med nätet. Nu hoppas jag snart vara av med all antihistamin också. Sanningens minut lär uppenbara sig om ca två veckor. Redan nu känns det bara positivt.
En sak är dock säker! Alla de idioter som frivilligt utsätter sig för fettsugning har ingen aning om vad som väntar dem efter en sådan. Något liknande är det jag har nu. Svårt att hitta en bra sovställning, svårt att resa sig och lägga sig, omöjligt att hosta mm mm. Alltnog, det går över, men att betala svindyrt för det... nävör in my life!
Dessutom var jag jäkligt kaxig när jag blev utskriven i tisdags. Så kaxig att jag tog bussen hem!
I alla fall! Nu ser jag framåt mot en sommar utan påtvingad absolutism!!!
Nu så...
Äntligen börjar det hända saker och ting i min skröpliga tillvaro.
Efter ett läkarbesök på kirurgmottagningen igår och ett på Smärtkliniken idag verkar det som om jag ska kunna bli av med mitt privata helvete som jag dragits med sedan i juli förra året. Jag är uppsatt på operationslistan (jaja, jag vet att det kan ta en helvetes tid, men jag är iaf där nu) och jag har fått hjälp på smärtkliniken också. Iofs får jag finna mig i att vara absolutist ytterligare ett par månader, men so what? Jag har ändå inte haft någon anledning att fira något det senaste året. Inte har jag druckit för att glömma och inte för att koppla av och inte ens för att det är gott med ett glas vin till maten. Kranbärsdricka spetsad med klor är vad jag har inmundigat förutom allt kaffe och grönt te förstås.
"Något roligt hände mig på väg till jobbet". Så kan man också uttrycka saken. Det är riktigt pinsamt, egentligen, så det är tur att jag kan skratta åt mig själv.
Efter läkarbesöket idag skulle jag ta bussen ut till jobbet. Den går en gång i timmen, så det gäller att vara ute i god tid. Stadsbussen ner till stan var ju i tid, men jag hade tre olika att välja på, så där var det ingen fara. Väl vid hållplatsen för landsortsbussen plockade jag fram lilla gratistidningen för jag hade 10 min på mig innan bussen skulle komma. Den kom, jag klev på, stämplade månadskortet, slog mig ner på skuggsidan i bussen och fortsatte läsa i lilla tidningen, och bussen körde iväg. Plötsligt fick jag en känsla av att det var något som inte stämde. Jag åker ju samma linje varje dag från samma hållplats, så svängar och filbyten sitter väl i det undermedvetna vid det här laget. Jag tittade upp, och bussen stod i fel fil vid en gatukorsning. "Vad tusan" tänkte jag, "har de stängt av vägen till Åtvidaberg?" Ögonblicket efter slår det mig att jag sitter på fel buss och är på väg åt ett helt annat håll. Slänger mig av när bussen stannar för att plocka upp några passagerare, och passar på att kolla bussnumret. Jooodå, åt helsike fel buss! "Min" buss skulle gå från ordinarie hållplats samma tid som den felaktiga, men min buss brukar komma först... dock inte idag. Efter diverse promenader och returer med nya linjer tog jag mig tillbaka till Resecentrum i god tid för "min" nästa buss. Den här gången kom jag rätt.
Jag var tillbaka till jobbet en timme försenad, men det gjorde inget, för jag hade ju inte sagt med vilken buss jag skulle komma och det "vet ju alla" vilken tid det kan ta på sjukhuset!
För övrigt regnade det i morse, men det varade inte längre än att det var uppehåll när jag gick hemifrån. Det uppehållet har fortsatt hela dagen, och naturligtvis var jag för varmt klädd. SMHI är inget att lita på och inte heller på lokala tidningens väderleksrapportering. De hade lovat svalt väder och regn. Kan man överklaga sånt?
Efter ett läkarbesök på kirurgmottagningen igår och ett på Smärtkliniken idag verkar det som om jag ska kunna bli av med mitt privata helvete som jag dragits med sedan i juli förra året. Jag är uppsatt på operationslistan (jaja, jag vet att det kan ta en helvetes tid, men jag är iaf där nu) och jag har fått hjälp på smärtkliniken också. Iofs får jag finna mig i att vara absolutist ytterligare ett par månader, men so what? Jag har ändå inte haft någon anledning att fira något det senaste året. Inte har jag druckit för att glömma och inte för att koppla av och inte ens för att det är gott med ett glas vin till maten. Kranbärsdricka spetsad med klor är vad jag har inmundigat förutom allt kaffe och grönt te förstås.
"Något roligt hände mig på väg till jobbet". Så kan man också uttrycka saken. Det är riktigt pinsamt, egentligen, så det är tur att jag kan skratta åt mig själv.
Efter läkarbesöket idag skulle jag ta bussen ut till jobbet. Den går en gång i timmen, så det gäller att vara ute i god tid. Stadsbussen ner till stan var ju i tid, men jag hade tre olika att välja på, så där var det ingen fara. Väl vid hållplatsen för landsortsbussen plockade jag fram lilla gratistidningen för jag hade 10 min på mig innan bussen skulle komma. Den kom, jag klev på, stämplade månadskortet, slog mig ner på skuggsidan i bussen och fortsatte läsa i lilla tidningen, och bussen körde iväg. Plötsligt fick jag en känsla av att det var något som inte stämde. Jag åker ju samma linje varje dag från samma hållplats, så svängar och filbyten sitter väl i det undermedvetna vid det här laget. Jag tittade upp, och bussen stod i fel fil vid en gatukorsning. "Vad tusan" tänkte jag, "har de stängt av vägen till Åtvidaberg?" Ögonblicket efter slår det mig att jag sitter på fel buss och är på väg åt ett helt annat håll. Slänger mig av när bussen stannar för att plocka upp några passagerare, och passar på att kolla bussnumret. Jooodå, åt helsike fel buss! "Min" buss skulle gå från ordinarie hållplats samma tid som den felaktiga, men min buss brukar komma först... dock inte idag. Efter diverse promenader och returer med nya linjer tog jag mig tillbaka till Resecentrum i god tid för "min" nästa buss. Den här gången kom jag rätt.
Jag var tillbaka till jobbet en timme försenad, men det gjorde inget, för jag hade ju inte sagt med vilken buss jag skulle komma och det "vet ju alla" vilken tid det kan ta på sjukhuset!
För övrigt regnade det i morse, men det varade inte längre än att det var uppehåll när jag gick hemifrån. Det uppehållet har fortsatt hela dagen, och naturligtvis var jag för varmt klädd. SMHI är inget att lita på och inte heller på lokala tidningens väderleksrapportering. De hade lovat svalt väder och regn. Kan man överklaga sånt?
